Botanical artist and Natural history artist Australian, 1801-1853  Related Paintings of William Buelow Gould :. | Still life, flowers in a blue jug oil on canvas painting by Van Diemonian (Tasmanian) artist and convict William Buelow Gould (1801 - 1853). | Still life, fruit oil on canvas painting by Van Diemonian (Tasmanian) artist and convict William Buelow Gould | Sailing ships off a rocky coast | Flowrs and Fruit | River scene with aborigines |
Related Artists:
Edward Robert Hughes
British 1851-1917 Edward Robert Hughes (1851-1917) is a well known English painter who worked in a style influenced by Pre-Raphaelitism and Aestheticism. Some of his best known works are Midsummer Eve and Night With Her Train of Stars. Hughes was the nephew of Arthur Hughes. He often used watercolour/gouache. He was elected ARWS in 1891 and chose as his diploma work for election to full membership a mystical piece inspired by a verse by Christina Rossetti's "Amor Mundi". Technically Hughes experimented with ambitious techniques. He was a perfectionist who did numerous studies which in their own right turned out to be good enough for exhibition He was also an assistant to the elderly William Holman Hunt. He helped the increasingly infirm Hunt with the version of The Light of the World now in St. Paul's Cathedral and with The Lady of Shalott. He died on April 23 1914 at his cottage in St. Albans, Hertfordshire.
Master of the Legend
active in Cologne ca 1490/1500 Austrian painter and woodcutter. He is named after two altarpiece wings with three scenes from the Legend of SS Cosmas and Damian: the Miraculous Healing of the Leg, A Husband Commending his Wife to the Saints and the Delivery of the False Message by the Devil (Vienna, Ksthist. Mus.). He is thought to have been the earliest disciple of Lucas Cranach the elder in Austria and to have been later influenced by both Albrecht Altdorfer and J?rg Breu the elder. His rather stately figures are in splayed-out, often affected poses, with the feet and knees twisted outwards, appearing almost dislocated.
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.